pemzan

- Bara att bli beroende

Saknad.

Ibland blir jag bara så påminnd om hur besviken man blir genom tiden.
Människor och vänner.

Folk man trodde var vänner.
Jag kan sakna dom så innerligt mycket.
Man finner inte ofta de vänner som kan få en att tala om vad som helst.
Sånna vänner som som hjälper, bara genom att lyssna.
Sånna vänner som uppskattar och visar hänsyn.
Sånna vänner som förstår.
Sympati
Empati.

Jag kan inte riktigt förstå varför dom bara gick?
Varför allt vart tyst?

Jag har dock levt en tid som gömd och förvirrad.
Ledsen och tankspridd.
Tyst och fylld av tusen frågor.

Men jag mår bra nu!
Har inte tagit mig hit på egen hand utan med hjälp av vänner.
Dock inte alla.


Styrka och hopp
Glädje och kärlek
Vilja och förstånd.
Mening och frihet.


Tack till alla dom som gör livet värt att leva.
Förlåt till alla er som jag gjort besvikna.
Besvikelse till alla er som valt att stricka huvudet i sanden.

Bra att du mår bättre nu=) Jag är nog en a dom som har funnits långt bort hela tiden. Vi har alltid haft varandra på distans på nått sätt....men ändå när man träffats så känns det som det var igår=) det e positivt. Det spelar ingen roll om man inte pratar med varandra varje dag, vecka eller månad. Man vet vart man har varandra iaf. Tänk om ja me hade fått barn samtidigt...då hade allt varit så annorlunda